Jag var hos frissan idag för första gången sen i oktober och det var verkligen på tiden! Det var underbart att få lite ny stil, frågan är nu om det blev  snyggt, jag har en ljusare färg i botten och koppar i toppen,  är det snyggt eller ser jag ut som ett marvsvin?

Ni kan vara helt ärliga med färgen i alla fall, jag fick färga om,  om jag inte trivdes , så färgen är på betänketid, frisyren får ni gärna berömma dock för den är ju lite svårare att fixa :-)

Tack för alla glada tillrop och kloka kommentarer! Jag vet att ni har rätt och om tre veckor är det jag så anmäler mig till Viktsidan och gör det här på rätt sätt, dvs mindre mat och mer motion.

Nu är ju situationen helt galen , vi ska iväg på vår bröllopsresa, en week-end resa och jag har fått fettskräck så klart. I år är det två år sedan vi gifte oss och då hade jag min drömvikt, inte den andra skulle kalla smal men så som jag trivs själv! Så nu väger jag i runda slängar tjugo kilo mer än vad jag gjorde för två år och paniken är ett faktum.Tänk om jag inte kommer i flygplanstolen?? Eller om det där jäkla bältet inte går om mig *ve och fasa* och så kommer det en trippande flygvärdinna gående med en bältesförlängare!! Jag gillar inte min själv såhär stor och vår enda roliga grej på flera år och så kommer jag inte att kunna njuta fullt ut...så därför gör jag en sista galen diet !

Sen vet jag att min man ändå föredrar mig i smalare upplaga, inte för att han säger det rent ut men tja ni vet, det märks ju eller hur! Vill ju göra honom glad med!

Men sen kommer förnuftet att råda här!!

Jag tror hon hette det, tjejen som var med i bantarprogrammet idag på tv, det var en repris men jag måste erkänna att jag kan se sådana program hur många gånger som helst! Jätteimponerad!!

Vilken tuff tjej, hur sjutton hon fick i sig det där pulvret det vette sjutton, det såg ut att smaka bläk som vi säger härhemma :-)

Jag har minsann utfört mindre underverk idag jag med, blev bjudna på tårta idag, shit var hungrig jag var men jag nöjde mig med en kopp kaffe *mycket stolt*

En dag avklarad i alla fall... 

Världens enklaste egentligen...ät mindre och rör på dig mer, men varför är det så svårt att hålla?

Jag trivs inte med att vara så här stor men saknar helt motivation eller ork att ändra mina matvanor för gott, jag äter exemplariskt i tre-fyra dagar sen händer det något, och jag trillar dit.

Den ena dieten efter den andra, jag kan snart stå modell för hur man bäst misslyckas med sin diet...ägg och kött i ett par veckor så kommer mensen och jag måste måste ha en bit kladdkaka, och när jag ändå förstört den dagen kan jag lika bra äta lite chips till tv.Ja ni fattar varför det inte blir några resultat här!

Trött på mig själv och imorgon börjar jag igen, för tusende gången...heja mig!!

Idag kommer mina gullungar hem, jag ska snart iväg och handla hem alla favoriter, sånt vi vanligtvis inte äter i detta välskötta hushåll *harkel*

Egentligen behövs väl inte det efter en vecka hos farmor, de är säkert välgödda med diverse godsaker om jag känner henne rätt! Men visst är det tråkigt att aldrig själv få skämma bort dem lite extra, köpa de vansinnigt fula/dyra sakerna som de suktar efter och se små glada miner.

Vad sjutton jag kanske aldrig får träffa mina barnbarn, jag kanske gör bort mig så nu att de inte vill ha mig i sina liv sen när de inte måste...

Och det var det jag skulle skriva egentligen, det här med att vara deprimerad och ha barn och särskilt bebis är så sabla skuldbelagt, jag är ingen sämre människa, jag älskar inte mina barn mindre, jag förtjänar inte mina barn mindre än någon annan människa för att jag är sjuk. För det är just det jag är, sjuk och jag kommer att bli bättre och vi har massor med helt normala dagar där mamma är glad och steker pannkakor.Sen har vi tyvärr dåligar med och jag kan aldrig ursäkta det för mina tjejer att de hamnar mitt i allt det, men vi gör vårt bästa för att de ska ha en så normal barndom som möjligt.

Just det, när jag säger vi så menar jag vi som familj, inte jag och mina

 tomtar på loftet *blink*

Spana i mina hjärtladies!

Jamen herregud vad allt framstår  klart efter ett par glas vin :-)

Väninnan har varit här och vi har suttit och myst i kvällssolen och pratat och pratat, vi bor tätt här så när vi kom till det obligatoriska sexpratet så halvviskade jag men vad hjälpte det när hon upprepade allt på högsta volym ?

Ja du milde gud, det bästa vi kom fram till var att jag hade en underbar figur  med stora bröst och relativt smala ben, tur hade jag med som var lång så det inte syntes så bra att jag egentligen är lite småfet :-)

Skål kamrater!

Slappa barnfria dagar...mamma i sängen med en massa spännande böcker och en liten skål med något gott i...häpp!

Eller jo jag läser och äter så mycket stämmer men jag kan knappt koncentrera mig på det alls, var är mina små busmajor? Jag som inte tål bus och skrik i vanliga fall längtar efter mitt vanliga kaos, de får gärna vara vänner, så långt gången som att tåla bråkiga barn är jag inte ;)

Var är smörgåskladdet, t.o.m det saknar jag det !

Nä egen tid för all del ,  men det funkar bara i små små doser, nu vill jag att ni kommer hem och jag är inte ensam om att längta,  K ringer var gång de sitter i bilen säger att nu kommer jag mamma, jag vill alltid vara med dig mamma, kommer du och hämtar oss vid tåget?

Inte än lilla raringen,  men imorgon så står jag på perrongen och väntar på dig, mammas lilla gullunge!